Jag var sjukligt underviktig i 20 års åldern och nu är jag , kanske inte sjukligt överviktig, men överviktig. Det är så jävla jobbigt att kämpa med vikten förut kunde jag inte äta, nu kan jag inte sluta äta! Det är som att det skruvar sig i magen jag blir rastlös och nervös och orolig och full av ångest när jag äter så är det så jävla skönt. Ångesten lindras.
däremot h a t a r jag min överviktiga kropp. Alltså h a t a r. Jag kunde vara riktigt nöjd ibland med min kropp som smal förutom att jag bar pösiga plagg för att inte se ut som ett spett, men nu … skulle göra vad som helst för att se ut som ett spett…
jag mår skit. Vill ta livet av mig. Blev så trött på allt idag och tro mig det är mer än vikten som gör mitt liv till ett helvete.
Men det är det det handlar om i det här inlägget.
jag kan inte ha ett sunt förhållande till mat, jag vet varför, men det är så jävla jobbigt att ha det så. Ack och ve
